Banbytarna en artikelserie från FAIRPLACE*

Internationellt sett anses en juristexamen vara en stadig grund att stå på för många olika karriärvägar men i Sverige är situationen en annan. 

Vad är alternativen när de traditionella juristrollerna inte lockar? I intervjuserien ”banbytarna” träffar vi juristerna som haft modet att växla spår i karriären, först ut är KTHs hållbarhetschef, juris dr Kristina von Oelreich.

Vad gjorde steget möjligt?

Det var många steg som ledde mig till det arbete jag har idag. Jag har alltid haft ett intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Redan när jag läste juridik valde jag en kurs i internationell miljörätt och en kurs i mänskliga rättigheter och på slutet av min utbildning kom miljöbalken som kodifierade den spretiga miljölagstiftningen och begreppet hållbar utveckling. När jag var färdig med min utbildning kom EU:s förordning om miljöledning och intern miljörevision som ställde krav på att företag och andra organisationer frivilligt kunde certifiera sin verksamhet för att visa att man hade ett strukturerat miljöarbete och rutiner för att följa miljölagstiftningen.

Efter mina studier började jag jobba på en advokatbyrå, men trivdes inte där. Jag ville så gärna arbeta med miljölagstiftningen praktiken, så jag började jobba på ett större företag med att säkerställa efterlevnaden av miljöbalken och EU:s förordning. Jag fick också ett uppdrag att genomföra utbildningar och interna miljörevisioner på en kommuns samtliga verksamheter.

Därefter började jag på Mälardalens Universitet som universitetsadjunkt för att ta fram kurser i miljörätt, miljöledning och interna miljörevisioner. Under min tid som lärare på universitetet så kom ett regeringsuppdrag att samtliga statliga myndigheter skulle införa ett miljöledningssystem. Jag blev projektledare för uppdraget och tillsammans med medarbetare på Mälardalens universitet blev vi det första miljöcertifierade universitet i världen, 1999. Detta regeringsuppdrag omvandlades 2009 till den nuvarande förordningen för miljöledning inom statliga myndigheter, som KTH har att följa som övriga 186 statliga myndigheter.

Efter några år på Mälardalens högskola började jag på Naturvårdsverket. Där hade jag en mängd olika roller, där jag hade stor nytta av min bakgrund som jurist. Jag jobbade bland annat med att införa det nationella systemet för att rapportera klimatutsläpp. Det byggde på att tolka reglerna i Kyotoprotokollet och den internationella rätten samt arbeta med tillämpningen av dessa regler inom EU och FN.

Efter några år blev jag chef på Naturvårdsverket med ansvaret för områden som t.ex. förvaltnings- miljöjuridik, offentlig upphandling och statliga myndigheternas årliga redovisning av deras miljöledningsarbete till Naturvårdsverket. Detta arbete ledde till att jag fick förmånen att leda ett projekt med Sida finansierade medel som pågick under 4 år med att införa miljöledning inom FN.

Efter flera år på Naturvårdsverket ville jag tillbaka till Universitetsvärlden. Jag såg en tjänst där KTH sökte en Hållbarhetschef som skulle arbeta brett med miljö och hållbar utveckling och att det fanns ett Sustainability Office där man arbetade med att integrera miljö och hållbarhet utifrån FN:s globala mål.

Vad är mest spännande i din roll idag?

Det som är mest spännande med mitt arbete idag är den fina kombinationen att få finnas i en organisation som styrs utifrån den statliga värdegrunden (stolt statstjänsteman) och samtidigt få vara med och påverka hållbarhetsarbetet i en otroligt kreativ miljö, med våra forskare och studenter som vill medverka i arbetet mot en hållbar framtid. Vi samarbetar internt, över gränser med olika kompetenser i regionen, nationellt och internationellt. Vi har våra campusområden och tillgång till nationalstadsparken bakom hörnet.

För mig känns det extra viktigt just nu med de kriser som finns i världen att få arbeta inom statsförvaltningen där förvaltningsjuridiken finns som en väktare av hållbarhet såsom demokrati och rättvisa.

På vilket sätt är din juristbakgrund en tillgång i din karriär?

Under hela min yrkesverksamma karriär så har jag alltid haft nytta av min juristbakgrund. Jag har lärt mig en metod och ett strukturerat arbetssätt som jag har nytta i både rollen som chef och då vi driver olika projekt, där lagstiftningsfrågor ofta kommer upp. Jag vet hur jag ska läsa och tolka lagstiftningen och föra diskussioner med medarbetare vad det kan innebära i det konkreta fallet. T.ex. så finns ett krav i högskolelagen att lärosäten ska integrera hållbar utveckling i utbildningen. Hur gör vi det i praktiken?

Vi arbetar med KTH:s statliga värdegrund, och med att samordna KTH:s arbete med lagefterlevnaden av miljöbalken då det gäller hantering av t.ex. kemikalier och avfall, och med reglerna i miljöledningsförordningen som ställer krav på att KTH ska arbete systematiskt med miljö och hållbarhetsfrågor i styrningen av verksamheten. Vi arbetar med lagen om offentlig upphandling genom att medverka i arbetet med att ställa krav på hållbara och cirkulära upphandlingar. Vi får också frågor om utelämnande av handlingar samt GDPR.

Vad är ditt bästa tips till andra jurister som också vill bli banbrytare?